Vi är på gång igen

Publicerad 15.05.2016 kl. 22:19

Efter en rätt så renoveringsmässigt händelselös vinter, händer det saker igen. Maj började med en riktig värmebölja. Och med solen vill man också vara utomhus.

Även om jag inte har gröna fingrar, brukar jag få lust att plantera en massa den här tiden på året. Min mamma bestämde sig för att hennes gamla blombänk var för vildvuxen, så hon kom och grävde upp den helt och hållet och så började vi om. Nu har vi mest sått en massa frön - både perenner, bienner och annueller, så det skall bli spännande att se vad som kommer upp. 

Växthuset är fullt av tomatplantor.

Lekstugans stövlar har fått penséer i sig, och fjolårets tycks ha fröat av sig ganska rejält.

Värmen har annars också fått naturen att expodera. I äppelträdet har vi fina rosa knoppar

Plommonträden blommar redan och doftar ljuvligt!

Också syrenerna börjar få knoppar.

Den gamla bykgrytan skall bli odlingsbytta. Men för att det inte skall bli översvämning måste man ha hål i bottnen.

Fyra hål blev det och ganska länge tog det. Gjutjärn är inte det enklaste materialet att borra i.

I utebastun har Mannen fortsatt att jobba. Här skall han klyva en sten för att orka bära ut den. Först borrar han hål i den.

Sedan slår han kilar i hålen.

Och ta-daa, sedan spricker den. 

Sedan skottade han ut sanden där bastun skall komma. Det var visst som att få en deja-vu upplevelse.

Men högen med sand blev nog inte alls lika stor som senast...

Dessa skatter hittades i sanden. Är det månne dessa skosulor  som någon har gått med i betongen?

Sedan byggde han en form av styrofoam och fyllde med leca grus. Till nästa är det dags för vvs-montören att göra sina dragningar.

I garaget har vi förnyat elen. Den gamla var från stenåldern, och är det något som man inte vill att skall vara antikt i ett hus, så är det elen.

Det är annars också så trevligt att gå in i vårt garage nuförtiden. Allt har sin plats och man hittar vanligtvis det man söker. Det är en enorm skillnad mot att kliva över och balansera längsmed brädhögar i jakt på en låda som man kanske lade något verktyg i för några veckor sedan...

Själv har jag också haft en deja-vu upplevelse. Jag har nämligen tagit itu med att skrapa ytterväggen. Och det har inte blivit alls roligare på ett år. Målsättningen för denna sommar är att skrapa den äldsta, stående panelen närmast kameran och den liggande panelen längre fram. Men nu har jag fått ta lite paus för jag har skrapat allt som jag når till när jag står på marken. Till nästa behöver jag byggställningar, men just nu ryms de inte för...

...någon annan har lagt sina byggställningar i vägen. I höstas bestämde vi oss för att byta ut vårt tak. Den gamla plåten är 80 år gammal, och är det något som är viktigt på ett hus så är det är taket är tätt. Plåtslagarna har nu hållit på och jobbat i tre dagar och det går framåt. De filmar i bland när de jobbar så vill någon se utsikten från vårt tak så kan man se filmen här. Vårt hus finns med från ca 3.45. Det är högt!

Jag har sparat en massa gamla t-skjortor som jag planerade att klippa till trikågarn. Förra sommaren hade jag tänkt sitta ute på trappan och klippa lite då och då, men efter att jag klippt en skjorta konstaterade jag att det var alltför jobbigt. (Dessutom regnade det hela sommaren). Nu hittade jag ett tips på nätet på hur man klipper enklare.

Först klipper man bort ärmarna och fållens söm. Sedan viker man det som blir kvar på hälften, men lämnar en några centimeters ovikt kant längst upp. Sen klipper man upp till den kanten.

Sedan öppnar man upp allt och klipper det sista diagonalt. Sedan töjer man försiktigt på remsorna så att de rullar ihop sig lite.

Det var sååå mycket enklare. så jag klippte till 10 skjortor på en gång.

Sedan virkade jag en rund botten och kanter till en "korg", som jag fyllde med bl.a. det som jag klippt bort från skjortorna.

Till sist virkade jag ett lock som var lika stort som botten. Detta blev en fotpall till min mamma som morsdagsgåva. Det blev total återvinning utan svinn. Jag är nöjd!

Det har hänt lite saker på vår gata också de senaste veckorna. Vi har fått ny asfalt! Förra sommaren grävde de upp hela gatan för de bytte ut våra avlopps och vattenrör. Sedan hade vi bara en sandväg. Det var inte så roligt då vi skulle måla huset eftersom det dammade alldeles förskräckligt (speciellt som många tycks ha svårt att följa hastighetsbegränsningen som är 30...) Själva asfalteringen gick snabbt och bra men förarbetet gick inte helt utan problem. De jämnade till underlaget med en så stor ångvält att vi trodde att huset skulle rämna, och en fönsterruta sprack hos grannen!

Linnea Linnea
Kommentarer (1)
Känns bekant. Ljuset o värmen gör under för energin! Härligt med organiserat garage. Här har de o börja hända igen men inget garage dock.
Roberta16.05.16 kl. 21:20

Hejdå sommaren!

Publicerad 25.08.2017 kl. 13:59

När en saknas

Publicerad 10.08.2017 kl. 23:16

Äntligen sommarlov!

Publicerad 17.06.2017 kl. 19:43

En resa i min historia

Publicerad 06.12.2016 kl. 21:00

En mur!

Publicerad 23.10.2016 kl. 12:03

LHH 2016

Publicerad 26.08.2016 kl. 19:06

Liste(o)r

Publicerad 21.08.2016 kl. 18:00

Tänk vad "lite" färg kan göra!

Publicerad 24.07.2016 kl. 21:34

Sommarstressen är här

Publicerad 11.07.2016 kl. 00:22

Semester

Publicerad 17.06.2016 kl. 22:53

Sköna maj

Publicerad 29.05.2016 kl. 22:12

Tråkiga Valborg!

Publicerad 30.04.2016 kl. 19:00

Snart är det påsk!

Publicerad 19.03.2016 kl. 16:00

Sportlovspyssel

Publicerad 28.02.2016 kl. 00:25

Vintern är här

Publicerad 16.01.2016 kl. 13:02

Tre julgranar och en likkista

Publicerad 23.12.2015 kl. 14:33

Ibland måste man unna sig!

Publicerad 17.11.2015 kl. 21:42

Höstlov

Publicerad 18.10.2015 kl. 19:49

Höst

Publicerad 03.10.2015 kl. 22:43

Hobbytime

Publicerad 13.09.2015 kl. 16:44

Lovisa Historiska Hus

Publicerad 29.08.2015 kl. 08:59

Picasso was here!

Publicerad 13.08.2015 kl. 22:33

Bostadsmässa

Publicerad 24.07.2015 kl. 22:56

Regndagar

Publicerad 19.07.2015 kl. 23:27
Hej! Denna blogg skriver jag om mitt livs största projekt härtills: renoveringen av mitt barndomshem, som vi tyckte kunde heta "Villa Linnéa", eftersom både jag och dottern heter så i tredjenamn. Meningen med bloggen är först och främst en dagbok för mig själv för att kunna gå tillbaka och återuppleva sinnesstämningar under projektets gång. 

Förutom mig själv består min familj av Mannen-i-mitt-liv (som tvingats bli handyman i och med alla mina projekt), Lillprinsessan 9, Puuhapete 6 och Lillasyster 3